Världsomseglaren från Arild

Alla resor börjar hemma. Min egen resa börjar på Kullaberg, klippan som sträcker sig ut i Kattegat och trotsar vindarna med sin karga stenkust och saltstänkta grönska. Här på barrikaden mellan Öresund och Skälderviken är strändernas svall alltid nära, livet lugnt och naturen vild. Kvällssolen sträcker sig längs halvöns norra sida till det lilla fiskeläget där gatorna trevar sig framåt, uppåt, neråt och i sidled bland skepparvillor, kaptensgårdar, korsvirkesshus med halmtak, badplatserna och byns två kapell. Havet, som förbinder alla världens hamnar, har alltid präglat tillvaron för människorna som levt här vid bergets fot. När landisen lämnade Skåne under senpaleolitiskt tid och inlandsisens sydrand dragit sig norrut i höjd med Stockholm-Oslo, kunde de första människorna vandra in och leva gott av de ypperliga jaktmarkerna. Idag upprepas ceremonin varje år när sommarsäsongen infinner sig och badgästerna kommer tillbaka.

Alla resors mål är att komma hem. Att som Odysseus finna vägen tillbaka till Ithaka eller att som Röde Orm återvända till sin gård på Kullen. För bygdens son, sjökapten Christian Larsson var det Arildsläge nr 15 nere i hamnen som var den hägrande hemkomsten. På 1800-talet rundade han Kap Horn i väster- och österled snabbare än någon tidigare gjort och Arildsonen blev ett namn ute i den stora världen. Hans fartyg Åkerhjelm byggdes vid varvet i Landskrona, dit det återvände 1883 efter år av strapatser till havs mellan Valparaíso, Kapstaden, Norrland och Liverpool.

Under ungefär samma tid hade konstnärerna börjat söka sig till Kullabygden och fått upp ögonen för ljuset på halvöns nordsluttning. Richard Berg och hans likasinnade som motsatte sig konventionerna inom akademin sökte sig bland annat hit på jakt efter det nordiska ljuset. I skogarna mellan Arild och Mölle lär Strindberg ha förirrat sig mellan ljus och mörker - möjligen med ett höganäskrus i en svångrem runt halsen. Det är lätt hänt. Här är sceneriet ständigt skiftande och myllan full av historiens fotspår; från vikingar till Kullamannen, till lärda kvinnor och män som Tycho Brahe, Carl von Linné och Selma Lagerlöf. Senare skulle Ingemar Bergman och Sven Nykvist filma "Gycklarnas afton" ute på Nabben ovanför byn, där vi spelade fotboll och flög drake som barn.

Idag kommer besökare från hela världen hit för att vandra, klättra, paddla, skåda fågel, gå på galleri, bo på spa eller campa, besöka vingårdarna, bryggerierna och njuta av den lokala maten. Somliga reser långt, andra kommer från grannkommunerna. Från centralorten Höganäs har man en värld av möjligheter att undersöka. Hav och skog, klippbad eller strand, en stilla stund i Brunnby medeltida kyrka eller ett svanhopp ut i sundet från trampolinen i Lerhamn. Skånes spjutspets tycks ha något för alla smaker, och är ett handfast bevis på att varken jorden eller Skåne är platt.